Kvalitetsredovisning

Inledning

Förutsättningar
Rinkebyskolan 7 – 9

Läsåret 2010/2011 var 331 elever inskrivna i grundskolans årskurs 7 – 9. Nästan alla elever i området har invandrarbakgrund och andelen elever med tvåspråkig kompetens är således hög. Inte mindre än 61 språk finns representerade i skolan. Eleverna undervisas av 43 lärare
Vi arbetar i tre horisontella arbetslag. Varje arbetslag leds av en utbildningsledare. Under läsåret har en speciallärare och en kurator varit direkt kopplad till varje arbetslag. Skolan har flera särskilda undervisningsgrupper, bland annat en mottagningsgrupp för elever som är nyanlända i Sverige och ett skoldaghem för elever med stort behov av särskilt stöd. Skolledningen består rektor, biträdande rektor och de tre utbildningsledarna.
Skolans elevstöd består av två kuratorer, en elevstödssamordnare och en skolsköterska. Till skolans elevstödsteam hör också biträdande rektor.

Särskolan
I Rinkebyskolans organisation ingår även särskola med både en grundsärskoleklass på högstadiet med ca: 12 elever och fyra träningsklasser, förskoleklass t.o.m. år 12 med drygt 20 elever.
Eleverna i särskolan och grundskolan har olika kursplaner men har i övrigt arbetat efter skolans gemensamma styrdokument . Kvalitetsredovisningens åtaganden gäller därför också särskolan men anpassning har naturligtvis skett efter elevernas utveckling, förmåga och vilken kursplan som gäller. Det som skrivs under rubriken Särskola är alltså att betrakta som en komplettering . Rinkebyskolan inklusive särskolan är en enhet och har därför ett gemensamt dokument.
Personalstyrkan i särskolan har uppgått till ett 25-tal personer då eleverna i träningsklasserna har mycket stort behov av stöd och tillsyn. Två av träningsklasserna har haft lokaler utanför Rinkebyskolan. Träningsklassernas elever har erbjudits fritidsverksamhet/korttidstillsyn och så gott som alla elever deltar i denna. I träningsklasserna har vi arbetat med TBA(tillämpad beteendeanalys). Arbetet i varje klass har letts av en lärare/ specialpedagog. Specialpedagogerna i träningsklasserna har tillsammans med särskolans biträdande rektor bildat ledningsgrupp för träningsklasserna. Grundsärskoleklassens personal, två lärare varav en med talpedagogkompetens

och två elevassistenter har veckovis deltagit i a-lagsmöten med grundskolan för att lättare kunna skapa möjligheter till inkludering av särskolans elever. Underlag för kvalitetsredovisningen har hämtats från enkäter till såväl elever (endast grundsär) och föräldrar, och utvärderingsdiskussioner med all personal .

Inriktning
Rinkebyskolans viktigaste uppgift är lärande. De elever som går i Rinkebyskolan ska erbjudas
de insatser som krävs för att var och en på ett fullgott sätt ska kunna delta i skolverksamheten i syfte att uppnå målen. Det är följaktligen vår uppgift att se till att våra elever känner trygghet, trivsel och lust till lärande i skolan. Skoldagen ska präglas av tydlig struktur, höga förväntningar och ett genomtänkt och varierat innehåll. Elevernas intressen ska tas till vara, och erfarenheter och kunskaper utvidgas och utmanas. Den mångfald som elevernas och personalens olika språkliga, religiösa och kulturella bakgrunder representerar är en tillgång för skolan och erbjuder unika möjligheter att utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Eftersom ett utvecklat språk är en viktig kompetens för att lyckas i utbildning och arbetsliv ska språk och kommunikation vara en viktig del av elevernas skoldag.

Kvalitetsarbetet
Rinkebyskolan 7 - 9
I början av nytt läsår avsätts tid i arbetslagen för att diskutera och fastställa mål utifrån Rinkebyskolans arbetsplan. Det utvecklingsarbete som arbetslagen genomför under läsåret utvärderas och sammanställs sedan skriftligt i slutet av läsåret. Eleverna i årskurs 8 genomför en brukarundersökning. Elevernas resultat följs löpande upp under läsåret. Resultaten från de nationella proven och slutbetygen i årskurs 9 analyseras. Dessa utvärderingar fungerar som underlag för upprättandet av kvalitetsredovisningen och eventuell revidering av arbetsplanen.

Särskolan
Genom enkäter (till föräldrar och grundsärskoleelever) och olika utvärderingar, t.ex. av arbetsplanen och IUP, som görs vid varje läsårsslut har vi identifierat utvecklingsområden .
Dessa redovisas i Kvalitetsredovisningen och ligger sedan som grund då vi skriver arbetsplan för kommande läsår.
Elevernas utveckling och lärande följs upp kontinuerligt och vid behov gör man förändringar
i undervisning eller träning.
Elevernas hälsa och utveckling följs också upp regelbundet tillsammans med elevvårdsteamet.


Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning

Rinkebyskolan 7-9
- Resultatuppföljning
- Minskat skolk
- Samarbete med Friends
- HRV
- PIM

Särskolan
De åtgärder vi ser idag för att förbättra kvaliteten är i första hand nedanstående:
- Vi kommer att fortsätta analysera vad som ligger bakom de svar i enkäterna som
avvek från det förväntade
- Arbeta mera intensivt mot kränkningar och mobbing samt skriva ny plan för detta
arbete
- Utökad samverkan mellan särskolans klasser
- Utökat nätverk och studiebesök
- Fortsätta arbeta för jämn könsfördelning inom personalgruppen
- Göra särskolans organisation och tillhörighet tydligare
- Ge särskolans elever tillgång till modersmålslärare, studie- och yrkesvägledare,
övningsämneslärare och salar
- Skapa förutsättningar för inkludering av särskolans elever
- Färdigställa informationsmaterial och därigenom få bättre informerade och
engagerade föräldrar
- Fortsatt fortbildning av personal inom olika områden
- Arbeta med arbetsplan, timplan, skriftliga omdömen, förankra IUP osv. för
grundsär.
- Förbättra elevernas möjligheter till att göra egna val inom grundsär
- Öka antalet föräldrar som besvarar den årliga enkäten

Kommentar
Rinkebyskolan 7-9
Med utgångspunkt från de slutsatser som drogs genom utvärdering av arbetet läsåret 09/10, låg fokus på utvecklingsarbetet läsåret 2010/2011 på följande områden:
- Resultatuppföljning
Kommentar: Elevernas resultat har löpande följts upp av undervisande lärare och ansvarig utbildningsledare. I samband med mitterminskonferenser har sammanställningar över elevers kunskapsutveckling i samtliga ämnen gjorts. Dessa har legat till grund för utvecklingssamtalen, upprättande av IUP och planering av eventuella stödinsatser.
- Minskat skolk
Kommentar: Vi kan identifiera fyra tydliga framgångsfaktorer för att minska skolket: gemensamt förhållningssätt, samarbete, snabb reaktion och tät uppföljning. Ovanstående arbetssätt har bidragit till att ströskolket minskat. Skolket är emellertid fortfarande ett mycket stort problem och arbetet med att minska skolket är därför också läsåret 2011/2012 ett prioriterat utvecklingsområde.
- Samarbete med Friends
Kommentar: Under läsåret har ett samarbete med Friends inletts. Personal och elever har fått utbildning och ett trygghetsteam bestående av personal och elever har bildats. Samarbetet med Friends och utvecklingen av trygghetsteamet kommer att fortsätta under läsåret 2011/2012.
- HRV
Kommentar: Under läsåret har frågan om hedersrelaterat våld behandlats. En arbetsplan har tagits fram. Ämnet för skolans årliga novelltävling var hedersrelaterat våld.
- PIM
Kommentar: För att utveckla personalens kompetens inom IT-pedagogik har samtliga lärare och skoledningen deltagit i Skolverkets fortbildningssatsning PIM (”praktisk IT- och mediekompetens”). Målet har varit att alla ska ha nått till steg 2 av 5.

Särskolan
De åtgärder som gjorts för att förbättra kvaliteten är i första hand nedanstående:
- PIM och Friends se ovan.
- Vi har arbetat mera intensivt mot kränkningar och mobbing. Vi har stöttat våra elever under raster genom att se till att det finns mera personal tillgänglig i rastutrymmen. Samtal med eleverna om det sociala samspelet har varit vanligt förekommande.
- Vi har utökat samverkan mellan särskolans klasser både då det gäller personal och elever.
Personal tjänstgör både i grundsär och träningsklasser och elever från träningsklasserna har deltagit i aktiviteter med grundsär.
- Studiebesök och utökat nätverk är ett mål som vi inte har kunnat uppfylla och får stå kvar till kommande läsår
- Vi har fortsatt arbeta för jämn könsfördelning inom personalgruppen och har nu ungefär 2/3män anställda, vilket vi tycker är bra eftersom nästan alla elever är pojkar.
- Vi tycker särskolans organisation och tillhörighet kunnat göras tydligare under det gångna läsåret. Detta har skett genom att vi informerar om särskolan när tillfälle ges . Man kanske kan säga att särskolan har fått en egen identitet inom helheten.
- Grundsärskolans elever haft tillgång till modersmålslärare, studie- och yrkesvägledare samt visst utökat antal timmar med övningsämneslärare. Träningsskolan har inte haft tillgång till studie - och yrkesvägledare vilket är ett förbättringsområde .
- Viss inkludering av särskolans elever har kunnat genomföras men behöver utvecklas.
- Färdigställande av informationsmaterial har skett men ett särskilt material som vänder sig till föräldrar saknas fortfarande.
- Fortsatt fortbildning av personal inom olika områden har skett bl.a. genom handledning, kurser och föreläsningar.
- Grundsär har arbetat speciellt med arbetsplan, timplan, skriftliga omdömen samt IUP.
- Elevernas möjlighet till egna val inom grundsär har förbättrats.
- Vi har inte lyckats öka antalet föräldrar som besvarat enkäten i någon högre grad. Antalet är i stort sett oförändrat i och med att färre svarat på grundsär men flera i träningsklasserna.

Mål/Åtaganden

Normer och värden

Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Rinkebyskolan 7 – 9 och Särskolan
En förnyad likabehandlingsplan, som även täcker in kränkande behandling har tagits fram under läsåret. Med anledning att planen färdigställdes under vårterminen gjordes ingen utvärdering vårterminen 2011. Utvärdering kommer att genomföras under höstterminen 2011. Med utgångspunkt i utvärderingen kommer en reviderad plan tas fram för läsåret 2011/2012 i samråd mellan skolledning, personal, elever och föräldrar.

Nämndmål
3. Samtliga elever möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö

Åtagande:
Rinkebyskolan ska vara en trygg och trivsam arbetsplats för vuxna och elever

Arbetssätt
- Under grundsärskolans raster finns en elevassistent med som stöd för eleverna.
- Alla elever inom grundsärskolan ska veta vart de kan vända sig om de behöver stöd.
- Personalen i grundsärskolan ska ge beröm, uppmuntran och positiv förstärkning.
- Aktivt arbeta utifrån skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.
- Värdegrundsdiskussioner i skolans personalgrupp.
- Vi har tydliga ordningsregler och varje överträdelse får konsekvenser enligt ”åtgärdstrappan”.
- Varje skolktillfälle får konsekvenser enligt ”skolktrappan”.
- För ökad trivsel och trygghet i matsalen och uppehållsutrymmen utses matvärdar och korridorvakter bland skolans personal.
- I uppehållsutrymmena arbetar fritidspersonal.
- Elever i samtliga klasser samarbetar med personalen i matsalen, vaktmästeriet, skolkafeterian och lokalvården inom den s.k. jourverksamheten.

Uppföljning
Utvärderas av elevråd, arbetslag, elevhälsan och ledningsgrupp.

Utveckling
- Implementering av ”Friendsprojekt” i avsikt att öka trivsel och trygghet för alla elever på skolan.
- Vidareutveckla lärarnas mentorsuppdrag genom en tydligare uppdragsbeskrivning och fortbildning.

Resultat
Rinkebyskolan 7-9
Arbetet i klassrummen präglas oftast av trygghet och arbetsro. Avgörande i dessa sammanhang är tydlighet, bra samarbete mellan vuxna, elever och föräldrar, samt samtal kring normer och värderingar. Vi har arbetat aktivt med att formulera och tillämpa den nya likabehandlingsplanen. Skolan har fungerande ordningsregler och följer rutiner i ”åtgärdstrappan” och ”skoltrappan”. Vi kan se resultat i bland annat brukarundersökningen i åk 8. Vi har dock inte nått våra mål när det gäller god fysisk och psykosocial arbetsmiljö utanför klassrummen, i korridorer och andra uppehållsutrymmen. Vi behöver utveckla detta område ytterligare under läsåret 2011/2012.

Särskolan
Vi har haft återkommande värdegrundsdiskussioner bland personal och elever för att uppnå en gemensam värdegrund.
I grundsärskoleklassen har man arbetat mycket med att skapa trygghet, sammanhållning och trivsel i klassen för att därigenom skapa en gynnsam inlärningssituation.
Vi utvärderar fortlöpande under läsåret i arbetslag, ledningsgrupp, samtal och elevvårdsmöten.
Likabehandlingsplanen/planen mot diskriminering och kränkande behandling har utvärderats i personalgruppen och elevenkätens frågor har knutit an till mål i planen.
Frågorna i de enkäter som delades ut till grundsärskoleelever och alla föräldrar ställdes som positiva påstående .
I alla våra enkäter var svarsalternativen till frågorna följande:
4 Ja, det stämmer helt
3 Ja, det stämmer ibland
2 Nej, det stämmer sällan
1 Nej, det stämmer aldrig
Resultat för läsåret 2009/2010 inom parentes.
För grundsärskoleklassens del svarade alla 12 elever på enkäten.
Ingen elev i träningssär svarade på enkäten.
På de frågor som berörde trygghet, och trivsel blev snittresultatet 3.7 (3.3 ).
De frågor som gav mest positivt resultat inom detta område med 3.9 i snitt var följande:
”Jag kommer gärna till skolan på morgonen”
” Jag får bra stöd från personalen i uppehållsrummet”
Sämst resultat blev det på frågan om man trivdes att äta i skolans matsal med ett snitt på 3.2 (3.0)
På de frågor som berörde arbetsro i klassrummet blev snittet 3.8 (3.6 )
På frågan vad man tyckte om Rinkebyskolan blev det ett mycket positivt resultat med 3.9
( 3.6 )

I träningsklassernas föräldraenkät blev snittet 3.7 (3.3 ) på frågan: ”Jag känner mig trygg när mitt barn är i skolan”. Bland grundsärklassens föräldrar gav svaret på samma fråga 3.9 (3.4)

På frågan hur man bland träningsskolans föräldrar upplevde atmosfären i skolan blev snittet 3.7 (3.6) medan resultatet bland grundsärskolans föräldrar blev 3.5 (3.4)

Enkäten visar att arbetet med att skapa trivsel, trygghet liksom arbetsro i klassrummet har gett positivt resultat.
Genom forskning vet vi att trivsel, trygghet och arbetsro är mycket viktiga för att skapa ett gott inlärningsklimat .
Eleverna uppger att de gärna går till skolan och känner att de får bra stöd under raster.
Ett förbättringsområde är att förbättra trivseln i skolmatsalen.
Speciellt glädjande är det att eleverna ger Rinkebyskolan så högt ”betyg” som 3.9 av 4 möjliga.

Åtagande:
Undervisningen för elever i Rinkbyskolan ska präglas av ett köns- och genusperspektiv.

Arbetssätt
- Inom grundsärskolans båda inriktningar eftersträvas en jämn könsfördelning vid rekrytering av personal.
- Då flickorna är i minoritet bland grundsärskolans elever läggs särskild vikt vid aktiviteter som anpassas efter flickornas situation.
- En jämn könsfördelning eftersträvas i samtliga klasser.
- Flickor och pojkar ska ha samma talutrymme i klassrummet.
- Litteratur: jämn fördelning kvinnliga och manliga författare, både tjejer och killar som huvudpersoner.
- Vi arbetar med jämställdhetsfrågor utifrån materialet "Var går gränsen?" i samtliga klasser. I varje arbetslag utses en jämställdhetsansvarig med uppgift att driva och följa upp detta arbete.
- Vi arbetar efter skolans plan mot hedersrelaterat våld.
- Flickor i år 9 deltar i ett jämställdhetsprojekt i samarbete med IBM/KTH.

Uppföljning
Utvärdering i elevrådet, arbetslag och ledningsgrupp.

Utveckling
Översyn av skolans profiler i ett genusperspektiv.

Resultat
Rinkebyskolan 7 – 9
Så långt som det är praktiskt möjligt har vi strävat efter en jämn könsfördelning i klasserna. Lärarna är medvetna om genusfrågornas betydelse och ett genusperspektiv ska genomsyra undervisningen i klassrum. Vi har arbetat med jämställdhetsfrågor utifrån materialet ”Var går gränsen?” i alla klasser. Flickorna i åk 9 har deltagit i ett jämställdhetsprojekt i samarbete med KTH.

Särskolan
Vid rekrytering eftersträvar vi en jämn könsfördelning bland personalen. Nu är det ungefär 2/3 män bland personalen. Det är speciellt viktigt att ha manlig personal då träningssärskolans pojkar är i klar majoritet bland eleverna och behöver hjälp med att sköta sin personliga hygien. Vi besöker simhallar regelbundet och då är det också viktigt att vi har tillgång till personal av båda könen.
Eftersom pojkarna är i majoritet även bland eleverna i grundsärklassen har flickornas situation uppmärksammats med speciella aktiviteter, stöd och uppmärksamhet under raster och även under lektionstid.
En kvinnlig lärare och en kvinnlig elevassistent har anställt i klassen vilket hjälper oss att behålla köns- och genusperspektivet. Tidigare bestod personalen av två män.

Bedömning och analys
Rinkebyskolan 7 – 9
Utfallet på de olika indikatorerna visar att andelen elever i åk 8 som upplever att arbetsron i klassrummet är god, och att de är trygga i skolan har ökat för andra året i rad. Läsåret 08/09 svarade 64 % att de kände sig trygga i skolan. 2010/2011 var siffran 87 %. När det gäller arbetsro i klassrummen upplevde 38 % arbetsro 2008/2009 och 2010/2011 var andelen 53 %. Vi ser en positiv utveckling både när det gäller trygghet och arbetsro, men det är trots det alldeles för många elever som känner otrygghet och brist på arbetsro.
För att våra elever ska trivas och känna sig trygga i skolan är den nära och täta kontakten mellan elever, skolans personal och föräldrar det allra viktigaste. Alla eventuella överträdelser av ordningsregler, konflikter eller skolktillfällen ska uppmärksammas och följas upp. Så sker i de allra flesta fall, och är av avgörande betydelse för skapandet av en god arbetsmiljö. Som ett komplement till detta arbete finns också kameraövervakning på skolan. Detta bidrar till att förebygga, och följa upp, t ex nedklottring och bråk.
För att göra Rinkebyskolan till en än mer trygg och trivsam arbetsplats är det viktigt att elevernas egen delaktighet i detta arbete ökar. Under läsåret 2010/2011 har därför elevrådets arbete getts större utrymme och uppmärksammats mer i verksamheten. Rinkebyskolan har att inlett ett samarbete med organisationen Friends, vilket innebar att utbildning av kamratstödjare och trygghetsteam genomfördes i början av läsåret 2010/2011.
Under läsåret 2009/2010 genomfördes en kompetensutveckling inom området hedersrelaterat våld och en handlingsplan för det fortsatta arbetet har sammanställts av två av skolans kuratorer i samarbete med elever, lärare och ledning.
Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling måste vidareutvecklas. En ny likabehandlingsplan är upprättad, men den måste utvärderas och revideras. Planen måste också förankras hos alla på skolan, så att den blir ett levande och fungerande dokument.

Kunskap och Lärande/Bedömning och betyg

Nämndmål:
1. Skolan ska ge samtliga elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen 2. Skolan ska verka för att elever och vårdnadshavare uppfattar att den valda skolan är den bästa
 

Åtagande:
Genom profilval ska elevernas olika intressen och begåvningar tas till vara och ges ökat utrymme i verksamheten.

Arbetssätt
- I grundsärskolan får eleverna varje vecka tillfälle att fördjupa sig i ett valfritt ämne inom kursplanen.
- Eleverna i grundsärskolan deltar i profilveckor efter förmåga.

Scienceprofil:
- Extra undervisningstid i ma/no.
- Flickor i år 9 deltar i ett projekt med IBM/KTH.

Fotbollsprofil:
- Extra undervisningstid i fotboll.
- Deltagande i skolturneringar i fotboll.

Europaprofil:
- Extra undervisningstid i engelska.
- Elever i år 8 och 9 får möjlighet att välja att studera ett c-språk.

IT/foto/film
- Extra undervisning i it/foto/film för elever i åk 7 och åk 8.

Dans
- Extra undervisning i dans för elever i åk 7.

Entreprenör och företagande
- Extra undervisning i entreprenörskap och företagande för elever i åk 7.

Elever i år 7 och 8 får under en ”profilvecka” möjlighet att delta i ett varierat utbud av aktiviteter inom områdena kultur och idrott. Dessa veckor anordnas i samarbete med Kulturskolan.

Uppföljning
Utvärderas av ledningsgruppen

Resultat
Rinkebyskolan 7 – 9
Genom profilvalen och profilveckorna ges eleverna en möjlighet att utvecklas utifrån sina egna intressen. För att ännu bättre ta till vara elevernas olika begåvningar, öka deras valfrihet och göra skolan mer attraktiv kommer vi att
bredda profilvalet läsåret 2011/2012. Utöver de ovan beskrivna profilerna kan vi nu dessutom erbjuda fördjupning inom en entreprenör- och företagandeprofil.


Särskolan
All undervisning och träning har haft en tydlig utformning utifrån varje elevs förutsättningar och behov.
Både i grundsärklassen och i träningsklasserna har det funnits flera återkommande tillfällen där eleverna efter förmåga själva har kunnat få utöva inflytande över sin inlärningssituation.
Grundsärklassens möjligheter till egna val har utökats under läsåret . Eleverna har haft möjlighet att föreslå och välja aktiviteter som simning, bowling, klättring, minigolf, tennis och go-cart som sedan också har genomförts. Varje elev i grundsär har under läsåret haft möjlighet att efter eget intresse varje vecka fördjupa sig inom ett område med anknytning till skolämnena . Ovanstående aktiviteter har varit mycket givande då de gett möjlighet för andra talanger att utvecklas än de traditionella skolämnena.

Åtagande:
Slutbetygen i åk 9 ska visa på ett märkbart kunskapstillskott jämfört med ingångsvärdena i åk 7.

Arbetssätt
- Inom grundsärskolan ska vi vara tydliga med våra förväntningar på elevernas insatser.
- Inför mitterminskonferenserna gör varje undervisande lärare en bedömning av sina elevers aktuella kunskapsnivå.
- En analys av orsakerna till ännu ej godkända resultat genomförs, och i de fall eleven är i behov av särskilt stöd sätts sådant in.
- Förutom speciallärarstöd kan eleverna erbjudas studiestöd (som ges av ordinarie undervisande lärare) och/eller schemalagd läxhjälp (bedrivs i samarbetet med projektet Läxhjälpen). Rinkebyskolan erbjuder dessutom undervisning i vissa ämnen också på loven.

Uppföljning
Löpande i undervisningen, uppföljning av IUP, mitterminskonferenser, termins- och läsårsbetyg, resultat på NP och slutbetyg för årskurs 9.

Utveckling
Grundskolan har tagit fram en modell för systematisk resultatsammanställning i samtliga ämnen. Implementeringen av denna är påbörjad läsåret 2010/2011 och fortsätter under läsåret 2011/2012.

Resultat
Rinkebyskolan 7 – 9
Vi har utvecklat en modell där varje lärare kontinuerligt för in elevernas kunskapsutveckling. Det gör att vi kan se elevernas kunskapsutveckling över tid. Det ger oss bättre möjligheter att se enskilda elevers och gruppers utveckling, så att vi kan planera åtgärder där det behövs.

Trots att vi har vår modell för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling har vi ännu inte ett säkert underlag för att kunna mäta ett kunskapstillskott mellan ingångsvärdena i åk 7 och slutbetygen i åk 9 för de elever som gick ut 2011. Vi kan dock konstatera att vi har haft en positiv utveckling vid en jämförelse mellan slutbetyg i åk 9 när vi jämför läsåren 2009/2010 och 2010/2011.

Andelen elever som uppnådde målen i alla ämnen VT 2011 var 45 %. Det är en ökning med 16 procentenheter från föregående läsår.

Vi har också en positiv utveckling när det gäller andelen elever som var behöriga till nationellt program på gymnasiet. 2010 var 49 % av eleverna behöriga till ett nationellt program. 2011 hade den andelen stigit till 64 %.

När det gäller resultaten för de nationella proven är siffrorna också positiva. 73 % av eleverna nådde kravnivån för nationella provet i engelska. 2010 var andelen 62 %.

Tabellen ovan visar att endast 40 % av eleverna klarade kravnivån för nationella provet i matematik. Den låga siffran beror på felaktig inrapportering från skolan. Den korrekta siffran ska vara att 64 % av eleverna nådde kravnivån. 2010 var andelen 56 %. Siffrorna för nationella provet i svenska är missvisande eftersom alla elever, med endast enstaka undantag, gör nationella provet i SVA. Andelen elever som nådde kravnivån i för nationella provet i SVA var 91 %.

I resultatredovisningen i tabellen ovan tas inte hänsyn till de elever som är nyanlända till Sverige från andra länder. Om till exempel de nyanlända eleverna undantas från andelen elever som klarade kravnivån på nationella provet i engelska stiger siffran till 87 %. Vi får liknande resultat när vi räknar om betygen och resultaten på de övriga nationella proven. Vi anser att de nyanlända eleverna, som i vissa fall endast har varit i Sverige i ett år ska räknas bort ur underlaget när jämförelser ska göras. Deras resultat beror inte på dåliga studieinsatser eller dålig undervisning, utan istället på att deras utgångsläge är ett helt annat än för de elever som gått i svensk grundskolan sedan årskurs 1.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att våra elever i åk 9 har bättre resultat än föregående läsår. Vi måste dock vidareutveckla vår verksamhet för att våra elever ska fortsätta öka sin måluppfyllelse som i genomsnitt är på en låg nivå.

Särskolan
Särskolans elever har inte deltagit i de nationella proven .
Betygsnivån i grundsär har höjts generellt.
I årets elevenkät fanns frågan om eleverna ansåg sig få bra undervisning och frågan gav ett snitt på 3.8 (3.6) vilket är en förbättring. Fem av de tolv eleverna gav högsta omdöme dvs. 4 på denna fråga vilket förstås är glädjande.
På frågan om elever tyckte också att de fick det stöd de behövde på lektionerna blev resultatet 3.8(3.7).)
Frågan om eleverna bedömde att de lärde sig bra på lektionerna och att de gjorde framsteg gav ett snitt på 3.6 (3.7)
Alla elever inom särskolan har gjort framsteg. En bidragande orsak till detta tror vi är att trivsel, trygghet och arbetsro har ökat.
Föräldrarnas bedömning av skolans undervisning/träning hamnade på av ett snitt av 3.5
En sådan fråga måste också ställas i relation till de förväntningar man har.
När föräldrarna fick uttrycka sig med egna ord i enkäten hade de mycket gott att säga om skolan.
Vi har anställt personal med både teoretisk och praktisk utbildning inom det pedagogiska området, personal med specialistkompetens samt fortbildat och handlett personal.
Vi bedömer också att TBA - modellen som vi arbetar efter i träningsskolan är framgångsrik.
Observation, dokumentation och analys är viktiga delar i denna modell.

Åtagande:
Varje elev ska göra framsteg i sin kommunikations, språk- och läsutveckling

Arbetssätt

Grundsärskolan
Grundsärskolan gör biblioteksbesök varje vecka för att alltid ha tillgång till läsuppgifter på rätt nivå.
- I grundsärskolan ges läsläxa varje vecka.
- Grundsärskolans elever har tillgång till talböcker.
- I grundsärskolan läggs stor vikt vid muntlig framställning.
- I träningsskolan använder man sig flitigt av olika talstimulerande åtgärder till exempel det tidigare nämnda kommunikationssystemet PECS.

Grundskolan
- Varje lektion ska eleven ges tillfällen att använda sitt eget tal- och skriftspråk.
- Vi genomför en läsvecka/termin där lustläsning står i fokus.
- Biblioteksinformation till alla elever i år 7.
- Varje elevs läsutveckling följs upp och dokumenteras (LUS) 1 g/termin av ansvarig lärare i sv/sva.
- Varje elev läser minst 6 böcker/läsår.
- Elever med särskilt positiv läsutveckling tilldelas en bokpremie på skolavslutningen.
- Språkets betydelse uppmärksammas i hela skolan i samband med modersmålsdagen.

Uppföljning
LUS-rapportering en gång per termin.
Utvärdering i arbetslag/ledningsgrupp

Resultat
Rinkebyskolan 7 – 9
LUS-sammanställningarna avseende läsåret 2010/2011 visar att 85 % av eleverna i åk 9 har nått LUS-punkt 18 eller högre.
Under läsåret 2010/2011 lånade biblioteket ut 6 935 böcker.

Särskolan
Alla elever inom särskolans organisation har under läsåret gjort framsteg inom området kommunikation/språk och – läsutveckling . I föräldraenkäten svarade 12 av 15 föräldrar att de var nöjda med den undervisningen/träning deras barn fick.
Inom grundsär har getts stort utrymme till talat språk för att träna att argumentera, lyssna på andra och att kunna hålla en röd tråd i diskussioner. Aktuella händelser har dagligen tagits upp till diskussion och alla elever har kommit till tals, var och en efter sin förmåga. Minst en timme per vecka har ägnats åt att utnyttja biblioteket och tillgången till talböcker har ökat. I klassrummet har eleverna haft tillgång till två stycken Daisyspelare.
Varje elev har fått grundläggande kunskaper i att använda sig av ett ordbehandlingsprogram. De har också lärt sig faktasökning via nätet och att kritiskt granska olika uppgifter.

Träningsklasserna har också besökt bibliotek och andra kulturevenemang för att stimulera språkutvecklingen. De har liksom grundsärs elever haft tillgång till pedagogiska IT-program. Inom träningsklasserna har elevernas utveckling
noggrant dokumenterats fortlöpande. Instrument som använts är bl.a. ABLLS (Assessment of Basic Language and Learning Skills) och Curriculum Guide. Dessutom har IUP utvärderats kontinuerligt och vid varje terminsslut . Dokumentationen inom träningsklasserna kring varje elevs utveckling är mycket god.
Kommunikationen med eleverna i träningsskolan är väl utvecklad och har skett med bilder, teckenstöd, verbalt eller på annat sätt utifrån elevens förutsättningar, behov och önskemål.

Åtagande:
Varje elev ska vara medveten om, och kunna ta ansvar för, sin egen kunskapsutveckling efter förmåga.

Arbetssätt
- Samtliga lärare presenterar en LPP vid varje nytt arbetsområde med tydligt innehåll och mål/kunskapskravnivåer* .
- Arbetslaget sammanställer ett läxschema för varje klass.
- Eleverna utvärderar löpande sitt arbete i utvärderingsbok/loggbok (eller motsvarande).
- Lärarna återkopplar löpande till uppsatta mål med varje elev.
- Elevarbeten sparas (portfolio/samlingsmapp) och används för att göra eleverna medvetna om sin egen utveckling.
- Individuella upprop (mentor/elev/förälder) vid läsårsstart.
- Utvecklingssamtal, där en individuell utvecklingsplan upprättas, minst en gång per termin.

*för åk 7 och åk 8 kunskapskrav för E, C, A nivå. För åk 9 kraven godkänd, väl godkänd och mycket
väl godkänd nivå

Uppföljning
Löpande utvärdering av lärare och elever.

Resultat
Rinkebyskolan 7 – 9
Detta är ett stort och viktigt utvecklingsområde i arbetslagen, vilket lärarna är medvetna om. Vi måste alltså arbeta ännu mer systematiskt för att varje elev (och vårdnadshavare) redan från årskurs 7 blir medveten om sin egen kunskapsnivå, så att hon/han i ökad grad kan ta ansvar för sitt lärande. Allför många elever inser för sent vilken arbetsinsats och vilka inlärningsstrategier som krävs för att nå goda resultat. Vår modell med systematisk uppföljning av resultaten ger eleverna bättre möjlighet att se sin egen utveckling. I brukarundersökningen i åk 8 anser 83 % att
de vet vad de behöver kunna för att nå målen. Vi anser att vi kan tolka det som en ökad medvetenhet och ökat ansvar för sitt lärande.

Särskolan
Inom grundsär har man haft individuella upprop vid läsårsstarten där de övergripande målen presenteras.
Eleverna har tränat på att arbeta självständigt och resultatet av detta utvärderas kontinuerligt. Tematiskt arbetssätt har prioriterats och varje ämnesområde har presenterats i sin helhet. Eleverna har getts valmöjligheter utifrån egna intressen.
Återkoppling har getts efter att ett arbetsområde avslutats samt ämnesprov vid tillfällen då detta bedömts lämpligt. Uppföljning har också skett i förhållande till IUP.
Inom träningsklasserna arbetar man med vad som kallas ”Teckenekonomi”. Det går ut på att eleven samlar poäng och belönas efter genomförd träning med en aktivitet som eleven själv väljer. Olika aktiviteter har olika poängvärde.

Åtagande:
Vidareutveckling av personalens kompetens inom grundsärskolans verksamhet.

Arbetssätt
- Genom fortsatt kompetensutveckling av personalen kommer vi att höja kvaliteten på undervisningen och därigenom öka måluppfyllelsen.
- Grundsärskolans personal erbjuds möjlighet att delta i kurser och föreläsningar samt göra studiebesök i verksamheter liknande den vi bedriver för att inspireras och höja kompetensen.

Uppföljning
Vid medarbetarsamtalen, löpande under arbetsåret.
Resultat

Åtagande:
Våra elever ska utveckla sin förmåga att arbeta i projektform.

Arbetssätt
- I grundsärskolan tränar man på att arbeta i projektform i mindre skala .
- Elever i åk 8 deltar i en arbetslivsvecka.
- Nobelprojekt genomförs i åk 8.
- Flickor i åk 9 deltar i ett projekt i samarbete med IBM/KTH.
- Elever i åk 7 och 9 deltar i ett teknikprojekt i samarbete med företaget Knightech.
- I klass 7bc och 9bc sker undervisningen i projektform.

Uppföljning
Utvärderas i arbetslag och ledningsgrupp

Resultat
Rinkebyskolan 7 – 9
Elever i samtliga årskurser ges flera tillfällen att arbeta i projektform, vilket ger eleverna värdefulla möjligheter till bl.a. fördjupning, samarbete, inflytande och kontakter med omvärlden. Detta arbetssätt har visat mycket goda resultat avseende närvaro, trivsel, arbetsro och studieresultat. Eleverna i ”projektklasserna” har förbättrat sina resultat. Undervisningsformen ger bättre resursutnyttjande och flexibilitet.

Särskolan
Grundsärskoleelever har deltagit i temaveckor i ämnet Teknik.

Åtagande:
Våra elever ska vara väl förberedda inför framtida studier och arbetsliv.

Arbetssätt
- Grundsärskolans elever har obligatorisk gymnasiepraktik i åk 9.
- Öka aktiviteter för grundsärskolans alla elever som främjar en positiv självkänsla och självständighet. Till exempel ”löpande prao” förlagd i skolans matsal, bibliotek och cafeteria under alla årskurser .
- Tillgång till studie- och yrkesvalslärare för alla grundsärskolans elever.
- Arbetslivsvecka i åk 8.
- PRAO-perioder i åk 8.
- Gymnasieinformation i åk 9.
- Individuell vägledning inför gymnasiet i åk 9.

Uppföljning
Utvärderas i arbetslag och ledningsgrupp

Resultat
Rinkebyskolan 7 – 9
Samtliga elever som gick ut åk 9 har fått en gymnasieplats. 56 % (67/119 elever) kom in på sitt första- eller andrahandsval. Efter kompletterande vägledning efter sommarlovet har dessa siffror höjts något.
Nio elever, som deltog i sommarskola, blev också efter det behöriga till gymnasiets nationella program. Antalet elever som kom in på sitt första- eller andra handsval har minskat mot föregående år, då siffran var 82 %. En anledning till detta är att konkurrensen om platserna ökade då Stockholm stad öppnade intaget till sina gymnasier för elever från andra kommuner.

Särskolan
Särskolans elever gör den obligatoriska gymnasiepraktiken i år 9 samt två praoperioder i år 8.

Bedömning och analys
Rinkebyskolan 7 - 9
Utfallet på de olika indikatorerna visar på förbättrade resultat åk 9 jämfört med föregående läsår. Analyserar man resultaten på klassnivå står klart att resultaten i ma-klassen ligger på en fortsatt mycket hög nivå (100 % behörighet till nationella program, majoriteten av eleverna uppfyller dessutom kraven för vg eller mvg i samtliga ämnen.). Elevunderlaget i denna klass är relativt sett homogent i den meningen att samtliga elever klarat av uppsatta mål i åk 6. Några särskilda stödåtgärder har därför inte varit nödvändiga. Extra stimulans och utmaning har flera av eleverna i ma-klassen fått tack vare samarbetet med Rinkebyakademien som erbjudit eleverna ”Skola-efter-skolan” med möjlighet till fördjupning på avancerad nivå i ämnena no, engelska och svenska.
Resultaten i övriga klasser visar även de på förbättrade resultat.
En analys av orsakerna bakom det förbättrade utfallet utmynnar i följande slutsatser:
- den enskilde lärarens kompetens och engagemang är avgörande för elevernas kunskapsutveckling
- elever med behov av extra stöd gynnas av undervisning utifrån en helhetssyn på kunskap och lärande (flexibelt schema och tätt lärarsamarbete över ämnesgränser).
- speciallärarens kompetens och insatser är av central betydelse för att alla elever ska nå målen.
- extra undervisningstid för elever som inte når kunskapsmålen ger goda resultat om den leds av ordinarie lärare eller erbjuds under loven.
Oavsett vilket ämne som analyseras är det viktigt för eleven att veta vilken arbetsinsats och vilka inlärningsstrategier som krävs för att nå goda resultat. Varje betygssättande lärare behöver alltså redan vid mitterminsavstämningen på höstterminen i åk 7 kunna göra en bedömning och beskrivning av det aktuella kunskapsläget och behov av eventuella stödinsatser. Det motivationsarbete som krävs för att alla elever, utifrån sina förutsättningar, ska utvecklas i positiv riktning måste fortsatt utvecklas.



Särskolan
Betygsnivån i grundsärskoleklassen har höjts generellt . Anledningen till detta tror vi bland annat beror på att arbetsro har skapats i klassen och att kompetensen bland personalen har höjts.
All undervisning och träning utgår ifrån elevernas förutsättningar och behov. Vi arbetar för maximal måluppfyllelse utifrån givna styrdokument och IUP.
I elevenkäten fanns frågan vad man tyckte om Rinkebyskolan och resultatet blev bland grundsärskolans elever 3.9 av 4 möjliga.
I träningsklasserna har alla elever utvecklats och gjort framsteg, var och en förstås efter sin förmåga.
Vi arbetar efter TBA - modellen där dokumentation och analys är viktigt. Varje övning med eleven dokumenteras och analyseras regelbundet vilket leder till att vi har god kontroll på var eleven befinner sig i sin utveckling. Om analysen visar att en övning inte gett önskat resultat byts den ut. Genom handledning får personalen fortlöpande utbildning.
Vid behov kontaktar vi experter utifrån.

Ansvar och inflytande

Nämndmål:
4. Samtliga elever ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande
 

Åtagande:
Elevernas intressen och idéer ska tas till vara och påverka utformningen av Rinkebyskolans verksamhet.

Arbetssätt
- Vid utformandet av elevernas IUP inom grundsärskolans båda inriktningar tas stor hänsyn till elevens intressen och förutsättningar.
- I träningsskolan får eleverna bestämma en aktivitet som ”belöning” för ett genomfört träningspass.
- Eleverna i grundsärskolan deltar vid varje terminsslut i en elevenkät. Resultaten från denna ligger sedan till grund för arbetsplanen.
En elev (+ en suppleant) utses från varje klass till elevrådsrepresentanter. Elevrådet leds av två vuxna.
- Klassråd genomförs regelbundet i samtliga klasser.
- Ansvariga vuxna för elevrådet har regelbundna möten med skolledning för samordning, planering och utvärdering.
- Frågor rörande elevinflytande tas upp vid varje arbetslagsmöte.
- Elevrepresentanter finns med i skolans arbetsgrupper.
- Alla lärare ska göra eleverna delaktiga i planering och val av arbetsmetoder i undervisningen. Graden av delaktighet ska gradvis öka med elevernas stigande ålder och kunskapsmognad.
- Eleverna ska ges möjlighet att utvärdera varje arbetsområde/moment.
Uppföljning
Utvärderas av elevrådsansvariga, arbetslag och ledningsgrupp

Resultat
Rinkebyskolan 7 – 9
Elevrådets arbete har också detta läsår utvecklats mycket positivt. Vuxenstödet har lett till fungerande mötesrutiner, en elevrådsexpedition, anslagstavla, skoltröjor, operation dagsverke, fest för åk 6 och utbildade skyddsombud.

Särskolan
Inom särskolan varierar förmågan starkt bland eleverna vad gäller att påverka sin situation och skoldagen. Ett viktigt mål för oss - har varit och - är att skapa förutsättningar för att göra eleverna så självständiga som möjligt.

Bedömning och analys
Rinkebyskolan 7 – 9
Elevernas ansvar och inflytande måste kopplas såväl till den individuella skolgången som till den övergripande verksamheten.
En förutsättning för att eleven ska kunna ta ansvar för den egna utvecklingen är kunskap; om sig själv, och om vilka olika utvecklingsvägar som är möjliga. I dialog med undervisande lärare och mentor måste därför varje elev ges tillfällen att reflektera övre den egna inlärningen och löpande utvärdera de egna resultaten.
En förutsättning för att eleverna ska kunna ta ansvar för och påverka skolan i stort är att deras åsikter och idéer faktiskt efterfrågas. Elever ska bjudas in på de beslutande arenor som av tradition har varit reserverade för skolans personal. Så har skett i och med elevrepresentation på skolans arbetslagsmöten och i skolans arbetsgrupper. Eleverna i samtliga årskurser görs också direkt delaktiga i skolans dagliga verksamhet genom att praktisera inom matsal, vaktmästeri, kafeteria och lokalvård.

Särskolan
En elev från grundsärklassen representerade särskolan i elevrådet under förgående läsår och klassen har haft regelbundna klassråd. Deltagandet i skolans elevråd har upplevts som mycket viktigt från elevernas sida då de därigenom har kunnat känna delaktighet med skolans övriga elever.

Det har förekommit många diskussioner i klassrummet och det har alltid funnits utrymme för olika åsikter. Alla behöver dock mycket träning i att kunna fokusera på det som är bäst för hela klassen och att anpassa sig efter majoritetsbeslut. Grundsär har också haft elevrepresentation i skolan festkommitté samt i Friendsprojektet.

Samverkan

Nämndmål:
5. Samarbetet mellan socialtjänst, förskola, skola, polis och föräldrar stärks

Åtagande:
Varje elev som börjar i Rinkebyskolan ska omfattas av en helhetssyn beträffande kunskapsutveckling, social utveckling och hälsa.

Arbetssätt
Grundsärskolan
- Överföringssamtal/mottagningssamtal för elever som börjar i Rinkebyskolans grundsärskola.
- Vid möten mellan elevvårdsteamets representanter och grundsärskolans lärare i de båda inriktningarna följs elevernas hälsa och välmående upp varje månad. Vid behov oftare.
- Träningsskolans personal får kontinuerlig handledning av extern konsult där man går igenom elevernas situation.
- Grundsärskolan ska ha kontakt med olika institutioner och myndigheter som kan tillhandahålla specialistkompetens.
- Vid behov skrivs åtgärdsprogram.
- Arbetet med att inkludera grundsärskolans och träningsskolans elever ska intensifieras.
- I träningsskolan kan man säga att eleverna har en” samlad skoldag” där samma personal arbetar både i skola och i fritidshem/ korttidstillsyn.

Grundskolan
- Överföringssamtal för elever i årskurs 6 som väljer Rinkebyskolan (se bilaga 1).
- Resursplanering för åk 7 på övergripande nivå och pedagogisk planering på individnivå med utgångspunkt i överföringssamtalen.
- Elevstödssamordnare samordnar kontakten mellan skola, socialtjänst och närpolis (se bilaga 1).
- Deltagande i områdesgrupp bestående av representanter från skola, närpolis, och socialtjänsten.

Uppföljning
Utvärderas av elevstöd och ledningsgrupp samt för grundsärskolans del även lärare och specialpedagoger.

Utveckling
Översyn av organisationen kring mottagandet av elever till åk 7 kommer att genomföras under läsåret 2011/2012.

Resultat
Rinkebyskolan 7 – 9
Under vårterminen 2011 genomfördes ca 80 överföringssamtal enligt ovan beskrivna modell. Dessa samtal ger skolledning och elevstöd nödvändig kunskap om eleverna som sedan förs vidare till mottagande lärare.
För att utveckla samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis finns en elevstödsamordnare på skolan. Elevstödsamordnaren deltar på möten med socialtjänst och polis gällande hanteringen av aktuella individärenden, men också för att diskutera och utveckla samverkansformer av mer övergripande karaktär.
I elevstödssamordnarens ansvar ingår också att representera Rinkebyskolan i den verksamhetsövergripande samverkansform som är beslutad på stadsdelsnivå. Elevstödssamordnarens arbete skapar förutsättningar för att ge en helhetsbild av elevernas situation. Vilket är viktigt både för skolans pedagogiska arbete och elevstödjande arbete.

Särskolan
All personal känner till innehållet i sina elevers IUP: er. Elevens utveckling, hälsotillstånd och sociala situation har regelbundet följts upp på möten med skolans elevvårdsteam.

Vi samverkar med avlämnande skola då vi får nya elever och även med mottagande skola t.ex. när elever ska gå över till gymnasiet.
Alla träningsklasselever på låg - och mellanstadiet har haft tillhörighet i grundskoleklasser på Askebyskolan för att få möjlighet att inkluderas på det sociala planet.
Helhetssyn råder, vilket innebär att elevens/barnets hela dag har ett varierat innehåll, som kan förändras utifrån elevens/barnets behov”.

Åtagande:
Vi ska ha tät kontakt med hemmet för att samarbeta med vårdnadshavarna kring elevernas utveckling.

Arbetssätt
Grundsärskolan
- Individuella upprop för grundsärskolans elever vid läsårsstart.
- I träningsskolan har eleverna kontaktböcker som dagligen skickas mellan skolan och hemmet.
- Föräldrar i träningsskolan inbjuds att delta vid handledning runt sitt barn.
- Ett informationsmaterial som vänder sig till föräldrar ska tas fram för särskolan.
- Antalet föräldrar som besvarar särskolans årliga föräldraenkäten ska öka.
- Grundsärskolans personal i båda inriktningarna ska vara tydlig med sina förväntningar på föräldrars engagemang och vad föräldrar kan förvänta sig av skolan.
- Grundsärskolans personal har kontinuerligt tät föräldrakontakt via samtal och elevernas ”Skolagenda”.
- Föräldrar informeras om att de alltid är välkomna att besöka såväl grundsärskolan som träningsskolan.

Grundskolan
- Startsamtal genomförs inför varje nytt läsår.
- Individuella upprop vid läsårsstart.
- Snabb återkoppling och kontakt med hemmet från skolan via telefon eller personligt möte vid behov.
- Ett föräldraråd med representanter från varje klass utses i arbetslagen.
- Mentor sammanställer och skickar hem en veckorapport varje vecka.

- En studiecirkel för föräldrar till elever i åk 7 kring skolans verksamhet och barnets utveckling planeras till vårterminen 2012.

Uppföljning
Utvärdering av arbetslag och ledningsgrupp

Resultat
Rinkebyskolan 7 – 9
Deltagandet vid individuella upprop, utvecklingssamtal och föräldramöten har varit hög. I föräldraråden har vi nu också en kanal för att tillsammans med föräldrar diskutera verksamhetens innehåll och utveckling.

Särskolan
Elevernas IUP har skrivits och utvärderats i samarbete med vårdnadshavare/föräldrar. Föräldrar/ vårdnadshavare har informerats om att de alltid välkomna att besöka skolan.

I föräldraenkäten framkom att alla föräldrar i grundsär som svarade kände sig välkomna att besöka skolan medan alla föräldrar - utom två -i träningssär svarade samma sak.
13 av 15 föräldrar tyckte sig ha bra kontakt med personalen och de flesta känner också att personalen är engagerad och kan vara ett stöd för föräldern.
De allra flesta tyckte att de får den information de behöver från skolan.
Grundsär träffar alla föräldrar och elever vid ett individuellt upprop inför varje läsår. Blivande elever gör studiebesök på Rinkebyskolan under vårterminen och senare har man ett överlämnandesamtal tillsammans med elev, förälder och avlämnande lärare
Vid utvärdering av själva föräldraenkäten tycker vi oss se ett behov av att bättre informera föräldrarna om verksamhetens mål, organisation och metod. Vi behöver hitta ett sätt att få alla föräldrar att besvara den årliga enkäten.
Träningsklasserna har aktivt bjudit in föräldrar att vara med vid handledning av extern konsult. Fem föräldrar hörsammade inbjudan. På träningssär har man haft tät skriftlig kontakt via ”kontaktbok”. I grundsär har man inte haft kontakt böcker men däremot tät telefonkontakt. Föräldramöten har förekommit i någon form minst en gång per termin.

Nämndmål:
6. Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt

Åtagande:
Skolan ska inleda ett arbete med målet att alla elever ska ha internationellt utbyte som en naturlig del av sin utbildning.

Arbetssätt
- Arbetssätt kommer att tas fram under läsåret 2011/2012.
Uppföljning
I arbetslagen, skolledning.

Utveckling
- Inventering av tidigare internationella kontakter
- Kontakter med EU:s programkontor
- Inventera möjligheter till internationella kontakter genom elevernas föräldrars ursprungsländer.

Resultat

Bedömning och analys
Särskolan
Vi har som mål att utöka vårt nätverk med andra särskolor liksom att åka på studiebesök till andra skolor med liknande verksamhet men har inte lyckats genomföra detta under föregående läsår. Målet kommer att kvarstå.
Vi har bjudit in närpolisen under läsåret men de fick tyvärr förhinder på den avtalade tiden.
Särskolans biträdande rektor ingår i ett lokalt nätverk med andra skolledare inom särskolan.
Vi har också samarbete med olika Habiliteringsverksamheter. Detta sker i förekommande fall på föräldrarnas uppdrag. Från Habiliteringen kan vi få stöd av t.ex. specialpedagog, logoped och sjukgymnast.

Övrig uppföljning

Sammanfattande analys

Rinkebyskolan 7 – 9
Rinkebyskolan ligger i ett socialt utsatt område, och vårt elevunderlag är heterogent. Detta innebär att vår förmåga att möta elever på olika kunskapsnivåer och med olika typer av stödbehov dagligen prövas i betydligt större utsträckning än på de flesta skolor. Vi har alltså all anledning att känna oss stolta över det arbete vi utför. Den viktigaste förklaringen till att vi till stor del klarar det så bra är en personalgrupp med hög kompetens, stort engagemang och stark utvecklingsvilja.
Många elever i Rinkebyskolan når toppresultat. Det visar att ”elever i sådana här områden” kan prestera resultat både akademiskt och socialt högt över genomsnittet. Målet måste dock vara att alla elever når bra resultat både akademiskt och socialt. Att höja måluppfyllelsen generellt är därför vår största och absolut viktigaste uppgift. I detta arbete har vi ännu inte kommit tillräckligt långt trots att vi kan se en positiv utveckling både i brukarundersökningen för åk 8 och i resultat för nationella prov och betyg i åk 9. Våra elever har rätt att lämna Rinkebyskolan med bättre resultat än de vi uppnådde läsåret 2010/2011.
För att ny bättre måluppfyllelse måste vi fortsätta att verka för en kultur som präglas av samarbete, öppenhet, delaktighet och tydlighet. Vi måste fortsätta att systematiskt sammanställa, analysera och följa upp våra resultat i arbetslag och i enskilda samtal med lärare. Kraven och förväntningarna som vi har på elever, föräldrar och oss själva måste ytterligare förtydligas. Vi behöver organisation och kompetens för att ge elever extra stöd för att klara kunskapsmålen om de behöver det. Skolan kommer fortsätta att ge temaveckor, profilveckor och undervisning som utgår ifrån en helhetssyn på kunskap och lärande, stort utrymme.
Vi ska fortsätta att utmana vår egen syn på hur kunskap ska organiseras och hur lärande går till. Exempelvis behöver vi bli bättre på att ta tillvara den höga lärarkompetens som finns. Ett sätt att göra det är att fortsätta att lyfta fram de goda exemplen för att inspirera och sprida kompetensen i kollegiet. För att inlärningen ska ske på bästa sätt krävs en trygg arbetsmiljö för både elever och personal. Vi måste arbeta vidare med trygghetsskapande åtgärder. Läsåret 2011/2012 inför vi individuella samtal med mentor för att stötta elevens kunskaps- och sociala utveckling. Inga av våra åtgärder når elever som inte är i skolan. Därför ett mycket prioriterat område att minska den olovliga frånvaron - skolket.

Särskolan
Sammanfattningsvis kan man säga att vi har flyttat fram positionerna då det gäller måluppfyllelse och resultat . I enkäterna har svaren generellt varit mer positiva jämfört med tidigare år . I stort sett råder god arbetsro och trivsel i samtliga klasser.
Personalen uppvisar generellt ett gott ledarskap och hög ambitionsnivå.
Vi har ännu inte riktigt nått målet att särskolan på ett naturligt sätt räknas in i Rinkebyskolans dagliga verksamhet men är på god väg . Värdegrundsarbetet har utvecklats men kommer att fortsätta med oförminskad kraft. Vi har förbättringsområden och kommer att behandla dessa i vår arbetsplan.

Prioriterade åtgärder för utveckling

Rinkebyskolan 7-9
De åtgärder vi kommer att prioritera nästa läsår är i första hand:
• Implementering av Lgr 11 och det nya betygssystemet.
• Höjd måluppfyllelse för eleverna genom resultatuppföljning och pedagogisk planering med utgångspunkt i analys av resultaten.
• Arbete mot kränkningar och mobbning genom aktivt arbete med utgångspunkt i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.
• Trygghetsarbete genom vidareutvecklat mentorsarbete, trygghetsteamet och samarbete med Friends.
• Minska den olovliga frånvaron genom förebyggande arbete och tydliga rutiner för åtgärder vid skolk.
• Skapa en lärande organisation där kollegor lär av varandra.

Särskolan
De åtgärder vi ser idag för att förbättra kvaliteten är i första hand nedanstående:
• Arbeta intensivt mot kränkningar och mobbing.
• Utökat nätverk och studiebesök.
• Fortsätta arbeta för jämn könsfördelning inom personalgruppen.
• Ge särskolans elever tillgång till, studie- och yrkesvägledare.
• Skapa förutsättningar för inkludering av särskolans elever och personal i grundskolans verksamhet.
• Färdigställa informationsmaterial till föräldrar.
• Fortsatt fortbildning av personal.
• Förbättra elevernas möjligheter till att göra egna val inom grundsär.
• Öka antalet föräldrar som besvarar den årliga enkäten.
• Öka aktiviteter som främjar elevernas självkänsla och självständighet.

Kvalitetsredovisning upprättad av
Per-Arne Lundberg, biträdande rektor
Birgitta Jakobsson, biträdande rektor

Bilagor

Klicka här. ... För att öppna hela kvalitetsredovisningen i PDF format

2011-12-06